En stor bok om städning
  
Dela boken    
Jag ligger på knä i toaletten, sprutar ut ett effektivt rengöringsmedel som ska lösa upp smutsen i fogarna mellan de små kaklen. Vem i helvete bestämde att kaklen skulle vara så små, 3 x 3 cm? Hyresvärden förstås, men jag måste också skylla på mig själv: jag borde ha förstått att alla fogar blir alltför synliga ställen för ingrott sot och fett, hårstrån och hundhår, hudpartiklar och avklippta naglar. Fogarna är, som vanligt, svartgrå. Vem hade trott att städningen, denna oftast så oglamourösa och trista sysselsättning, är så rolig att läsa om? Maria Antas välskrivna och inspirerande text utgår från henne själv och hennes eget fejande men glömmer inte heller att utreda städningens kulturella, historiska och könsmässiga kontext. Maria Antas mamma jobbade som städerska, själv har hon jobbat som au pair och fått sparken. Idag är hon högutbildad citybo med ganska avslappnat förhållande till blänkande golv men vet att fel rengöringsmedel kan göra lädersoffornas läder skrynkligt. Att hålla snyggt i det egna hemmet är ett arv från marthornas upplysningskampanjer för kojor och stugor i bondesamhället, men storstädning varje fredag? Inte numera – via städrutinerna visar Maria Antas hur samhället förändrats och hur det tar sig uttryck i vår vardag. En stor bok om städning är ingen handbok med finurliga tips om hur man får hemmet att skina – visst kan man plocka upp en del också i den vägen, som det om badrumskaklens storlek – men det här är framför allt är en tankebok om vad esteticeringen av det privata gör med oss. Inredningstidningar med läckra bilder av läckra hem med rätt Feng shui saluförs i varje kiosk. Resultatet blir oftast bara skuldkänslor över den egna sjabbigheten. Maria Antas utforskar utrymmena bakom den putsblanka fasaden och rapporterar också om litteratur i ämnet – från den stora kvinnan i finsk huhållsvetenskap Maiju Gebhard till den rikssvenska 70-talshiten Rapport från en skurhink. Gudrunn Linns nedsablade doktosavhandling om badrumsstädning rehabiliteras och i Svenska litteratursällskapets arkiv hittar Antas en skatt: ett nittiotal texter skrivna av vanliga finlandssvenskar om deras städning i hemmet – insamlade för att utgöra en del av en stort nordiskt forskningsprojekt som aldrig blev. Bland arkivbladen hittar hon både generös lust att skapa trivsel i hemmet och en stor rädsla för att drabbas av städmani. Kan man städa för mycket?
Visa mer