Antonia var tillbaka i Arkhangelsk. Det kändes bra, men samtidigt skrämmande. Många fördömde henne - hon som hade rest ifrån man och barn för kärlekens skull. Mest spänd var Antonia på mötet med dottern Olga, som hade bott hos Raija och hennes familj i över fyra år. Skulle dottern känna igen henne? Vad skulle hon säga - Raija? Antonias frågor var många - och snart skulle hon få svar...
