Ljum sommarnatt år 483. Sandby borg sover. Plötsligt bryts nattens tystnad av skrik och gråt. Främmande krigare har trängt in i borgen med dragna svärd, människorna slits ur sina bäddar och dödas skoningslöst — barn, unga och vuxna. Över två hundra döda lämnas där de ligger. Ingen kommer tillbaka för att begrava dem. Sanden lägger sig sakta över deras kroppar.
Drygt 1500 år senare ligger de dödas ben ännu kvar, strax under grästorven. Deras röster viskar i vinden. Vilka var de? Vem dödade dem? Och varför? Genom den unga Jorunns ögon skildras livet på Öland under folkvandringstiden och de händelser som leder fram till massakern i Sandby borg i slutet av 400-talet e Kr. Romanen ger liv åt ett klansamhälle där stormän upprätthåller sin makt och sin heder med hjälp av generösa gåvor till sina följesmän, och en hederskultur som håller både kvinnor, barn och män i ett järngrepp. I denna manliga värld av guld och våld försöker Jorunn finna sin egen plats med hjälp av oväntade krafter.
